|
Ikkaten in g yan uzemz enn yaggugen yan urgaz d tmettût nnes ttâfen
yat terbat (tafruxt) bahra ifulkin, inneran tafukt gh ufulki, ittawin
tît n wannat izêran. Ar ttimghur ar dis ittimghur ufulki nnes, ur
tlkem akud n iwel (littihal), ayelligh tga ajeddig siggilen iàrrimen n
tmazirt ad t lkemen. Tarbat degh nettat zund akw tirbatin n tzayya
nnes (tagdda), ar d sllin izuzwuten n tayri ul nnes, ar ttwarga s
umnay ismunen turregza d ufulki d timitar n iwis n tgemmi imeqquren,
mac ur tssen mad as ihêda imal... Had babas netta tenti (tbda)tayri
iferghn ar t tghumm ; ar tin ilddi wafulki n illis, ar ismmuqqul tiddi
nnes d twada nnes yan usmmaqqel yâden. Zund igh ur tga illis, imik ar
tekcem ul nnes, izzîder, mac ku yas ar ttimghur gh ugunes nnes.
Tesyyafa terbat ismaqqalen n babas tghal izd lêhnant igguten ayan. Mas
nettat tferk i mayad, tini d ixef nnes : "rad t issfêd uzemz...".
Ayelli tksûd tdêr gis.Yan was inna yas urgaz : "illim ghilad
tmeqqur, ur illi mayyid sis izwaren, ar ttinigh as tt iligh !"
Tzêma tmettût ur sul tssen ma rad tini, tutt tidikelt s tayyâd : illik,
midden, mac netta irur as : "ayenna rad isawl, isawl", tsswa
yas tmettût iman ad yadû gh uswingem nnes, mac zund igh a teqqazt
azêru, lligh ur tessuger yat tini : "awi tt ar kra n tmazirt lligh
k ur issen yan".
Isker urgaz f umuddu,
yini i yillis : "ad nekk yan udghar"(ansa), yasi tt f tserdunt
zzigzen allig ffghen berra n tmazirt, tseqsat terbat mani watsen irar
as s yat tguri :"amuddu".. Tkecm tt turda, uten mad uten ubrid
yagh tt fad, tini i babas : "bab ddigh ad sugh", irar as s man
ur ttam : "ini, argaz inu, righ ad sugh, akkem zzugzegh ad tsut",
tmlalli s wawal ad tksûd, kkin d imêttawn allen nnes, tekti d, mamek
yadelli gis ismuqqul babas, tferk ghil ad i ma yellan teqqur taqqayt
nnes s irifi tini dagh i babas : "baba righ ad sugh", irar as
dagh : "ini argaz inu righ ad sugh", tfessa allighen âzen yan
ughbalu g ssan ileghwman d wulli n ugellid, teg g ixef nnes an en gis
tdêr, tini i babas s yan wawal igurzan : "argaz inu righ ad sugh",
tekk tumert udem n baba s, izzugzt ad tsu, ibedd ar sis iteqqel,
twates terbat aghbalu tafenn mnid nnes agejja n wadduj (legregaà,
teswik) imeqquren, tiri as tt ikkes zeg ufus n baba s, tini yas : "rzêm,
rzêm ay agejja mad jjun izêran argaz ad yili illis". Imik innurzêm
ugejja, tkcem agunnes nnes iqqen dagh, baba s netta ar sis iteqqel,
lligh tt lâh, ar tt isiggil ayelligh irzâg imi nnes, isaqsa imeksawen,
mac ur tt yufi, bbin ifaden nnes, yurri s tmazirt dar tmettût nnes.
Tarbat nettat ad ukan
tiri ad tffegh, tsawel s ugejja : "rzêm, rzêm ay agejja", irzêm
as teffegh ed, tzri tzzêg tireàmin d wulli n ugellid igh d uckant ad
sunt g ughbalu, tkcem dagh agejja s mkelli. Kra yegat ass ad ukan
tssefld i treàmin d waxsiwen, teffeghd, agellid yiwid ineghmisen is
tedrus tekfayt n tramin nnes, tkcemt turda g imksawen nnes, ighal izd
nettnin ad ittezzêgen ulli igh ksan, Agellid netta ittâf yan iwis
amekkasu n tgeldit, iga yan uàrrim idusen, ihêrcen, isnal as babas
tamukrist n ukwfay ad idrusen. Lligh iwin imeksawen ulli s tiyessa,
idêfer ten iwis n ugellid s tregwsa (tuhêda), lligh ksan idûf ten ma
rad skeren, nettni ar ka sawalen g ddu yat taddagt, imikk izlemen iwis
n ugellid yat terbat tffegh d zegh ugejja n wadduj, ar ttsekkal zund
taznkêt, tsemlalli t s ufulki nnes ur ilin anaw, ifessa ar tt ismuqqul
ar ttezzêg ulli nnes, isekkel en ayelligh en fellas ibedd, ibbi yas
agharas n ugejja, yini yas : "gighen sim udem n rebbi mad tgit ized
afgan neghd tanirt ?", teksûd trar as : "afgan ad gigh".
Mmusen ulawen, tssenti terbat ar tekkes ineghmisen nnes zeg tizwira
ayellig tkcem agejja tnejm, yiri ilemma yiwis n ugellid ad dis idru
tudret, yini yas : "imik rad ssifêdgh man ittawin agejja".
Ilkemen iwis n ugellid
tighermt, ig wayyâd s tayri, iggal i babs ur icetta ula ar issa ar d
as ad awin agejja a t yili, ghalen ayt dars is inufel,ssifêden s
ugejja awint id, sskecmen t s umsêriy nnes, tekk tgûdi igherm akw,
izri yîd ighezzif, tazen tgellit yat twayya ad tawi aman n lûdu ugejja,
tesawld twayya tini yas : "ized alalla ar issirid ugejja", ur
as trur awal teddu twayya tseduqqeren taggurt tgen adâr izwaren ad
tkcem uten d izenzâren ufulki n terbat udem nnes, trzêm i mad tusi,
turri s dar lallas, tkkes as mad tzêra, ikan ikan ayllig tuzen mennawt,
tuzzel tegellid dar ugellid lli iggulen ard iqqers i tramin ar ed
tffagh teslit nnes tamêz afus nnes, issufu ugglilid tagallit nnes, ar
iqqerus aylligh teffugh teslit nnes, tili tmeghra meqquren, yili
uhêwac, ghiren isan teg tmeghra yad tad mu tkksen midden ineghmisen
nnes i tarwa n tarwa nnesen.
Umiy n
Taghejjijt g Sus
Tyasay seg "LIBIKA"
Taghmist Tagwensant n
ussissen n Temsmunt Tamaynut ayaw n Tigmmi tumlit
Ismunt : Lhusin ZAHUR Ayt mellul |