|
Ikka tin yadli yan umêhdâr îhrurden d ifulkin bahra, iga yan gh dar
mas.
Zegh lligh immut babas yifel tid, ar fellas ttazzal. Temmagh fad ad
inker tankera ifulkin. Kra yera yufat, af ad igh imeqqur ad fellas
yasi tammara n uzemz, ghikelli s ten ikka babas ar t iskar. Tawit ad
ittelmad dar ttâlb gh tmezgida. Igan Hêmmu u Namir tuggas, kra yas
yura ttâlb îhsut... Ur ikki yat ayelligh yuf imêdârn lli d illa. Iga
Hêmmu aàzri f tella tisent, yiri t wul, s ufulki lli gis illan.
Tiàyyalin akw n usun [1] ur igi awal nsent amer nettan, ku yat gisent
tiri a tt yili. Mac ur jju d nettan ad isaweln s kra n yat gisent.
Yan was gh
ussan, ar isêhssu ttâlb imêhdârn, yan s yan, aylligh telkem twala
Hêmmu. Immattid s tama nnes, imel asen udem n tallûht s ufus afasi, ar
îhssu... imik s en îzra ttâlb lhênna gh ufus nnes âzelmad. Yamêz dars
ttâlb tallûht isdu ten d ughrab, yiri gis ad as imel ifassen nnes s
ssin. Lligh as tnin ifser Hêmmu, yaf tnin kwlan s lhênna, isaqsa t
ttâlb : "max ad teghwmit ifassen nnek s lhênna ? Is tgit taàyyalt
neghd tameghart ? nettenti ka ad ighwemmun lhênna ?" Irard fellas
Hêmmu s tghawla : "Ur ssengh a sidi, ad ed ukan nkergh zik, afegh d
ifassen inu ighwma yyi ten kra ! Ur ifels ttâlb s wawal nnes,
yakwi d fellas s ukuray d tâzît, azekka dagh ghikan. S tugget n ukuray
d ughruc, ur sul îzdâr Hêmmu ad izzigiz, ayelligh akw ihâca ixef nnes
ula timzgida. Iggal as Hêmmu am k issen mad as iskarn ghikan. Yamêz
ttâlb ifassen n Hêmmu ifser ten, ar ismuqqul gh ukwlan n lhênna lli
yas ghwman... ! yafen gh dar ixef nnes mas ur gin ikwelan ad win
ufgan. Inna ttâlb i Hêmmu : "Ighzân wawal nnek a hemmu, surf iyyi f
mad ak skergh !" Yini yas ilma : "Îd ad yuckan, asi d tisegnit
d ifalan ukan tawezt, tdûfet ar d ggezent tinirin [2] gh igenwan
kcemend fellak, tizi nna yak ghwemmunt lhênna, teskert zund is tegent,
ar tegnnut tumelsa nnek d tin nnesnt." Îd lli, iqend Hêmmu ahânu
nnes, isker ayelli yas inna ttâlb. Tuzûmt n yîd, had smmust tinirin
kcemend fellas gh telkuwt [3]. SSutlent as, sersen d lhênna ar as
ghwemmunt izwirent s ufus âzelmad. Ur ikki amer imik s d ikwti awal n
ttâlb, yasi d tisegnit s ufus afasi ar ignnu ihdumen nnes d win sent
yat s yat. Lligh ar ed ittefaw uzemz, smedent tinirin tighemi n lhênna
i Hêmmu, irint ad urrint s igenwan, rzêment i ifrawen nnesent ad
ayyelent [4], tanna ukan ismassen ifrawen s igh tesyafa is as tteghint
temlsa d tin Hêmmu. Ar fellas semummuyent yat s yat, tana mu ukan
irzêm, s igh fellas tesmummi tayyâd, ar tad igguran yini yas : "kemmi
ur ad am rzêmgh, righ ad didi tilit ad tegt tamghart inu." Ur as
tri tannirt lli ayelligh tsers tiwetlin [5] gh yega ad as isku tigemmi
nnes, îzli d mas, msasan f uneck an. Zegh ass an ad ibbi Hêmmu f
temzgida, ibkes tuggas nnes ar ittazal f takat. Isku yas tigemmi en
illan gh sat tdiliwin, ar iskar s ayen tenna. Isgh yan wayyis ma sa
ittmuddu.
Zrin sin
iseggwasen, tannirt lli ar ttaru, yummer [6] hemmu urt yumi wakal. Yat
tedgwat tetter as ad as d yawi tifeyyi n udâr ameggaru n uzênkêd acku
ira yas tt lxa‚er nes. Azekka yan sul, inker Hêmmu zik, irgelen fellas
ahânu iffren [7] tasarut gh tagrurt. Ihîyl i wayyis nnes, iddu s
tengwmert. Ikken gh umuddu nnes azemz lli s bedda tqqel mas, tiri ad
gis tissan mad fellas iffer iwis. Tenker ar telli tafen ahânu irgel,
tek kullu tigemmi aylligh tufa tasarut gh usdes n wayyis. Tenker
tnurzêm ahânu tekcemn f temghart n iwis. Takwin fellas s tâzît‚
ayelligh as ed ukin imettâwen. Tessen ghilad isd nettat a tt isengaran
d iwis. Teqend fellas tiflut, tfel ten ar talla. Llighd yudâ Hêmmu gh
tengwmert yawid dis menaw izênkâd, ghir irzêm tagurt n uhânu lli
irgel, yafen tamghart nes ar tesmittîw. Izêr at ukan temda s tugget n
imettâwen lli tssengi, dêrn waman gh ifadden nnes, isaweld inna yas :
"ma kem yaghn lligh a tallat, ayelligh tsengit imettâwen",
tales as kullu mad as tesker mas s tâzît aylligh as teshâca tudert,
tzayd gh wawal nnes tinni yas : "Ghilad a Hêmmu ur tghamat gh wawal
lli nqen nger atengh, mac ur sul gik righ ay argaz inu amer ad iyyi
terzêmt talkuwt n uhânu ad en gis zêrgh igenna." Ur iri Hêmmu ad
ismed i tanirt nnes tagûdi f tayyâd, isker ghaylli s as tenna. Yâmz as
afus nes imun dis ad en tagw gh telkuwt. ghir yut ttid uzuzwu n berra,
teldi gis afus nnes tayel s ignna, ur as d tfel abla yat talxatemt gh
ufus...
Tiwen tanirt i
igenwan, tfeld Hêmmu ar issa tagûdi n tayri d umarg nnes. Inxel mas ur
a sis isawal, ur sul iri ad icc ula ad isu. Ighama Hêmmu ghikan
aseggwas d mennaw yirn aylligh imda, tamum tdusi nnes. Yafen gh dar
ixef nes is rad tt ur isselkem mayan i man. Iqqan ad îzer tagharst
yâden mad tt isselkamen i tayri nnes gh wis sa igenwan. Inker ed yan
wass, ihîyyel s umuddu, igher i mas, issuden as ixef nnes, yini yas :
"Rad muddugh a yim ad afegh tamghart inu, ur ssengh is rad sul
urrigh neghd uhu ! ghilad ur gim righ amer ad yyi tsuref gh kra yyid
izzan." Issudu Hêmmu ayyis nnes yifk i tmizar, ar ittluluy sellagh
issen mani ira. Zrin mennaw yirn, ikka gisen izagharn ikk idrarn. Inna
ilkem, ar gis isaqsa manigh rad yaf mat isaqlayn s wis sa igenwan. Yan
wass ilkemen yat tmazirt, yaf en yan urgaz iwsseren, isaweld inna i
Hêmmu "Awek d yan ur îzdâr ak isselkem i wis sa igenwan amer yan
igider [8], izdegh gh yan udrar bahra ya ggugen." Îdfer Hêmmu
agharas lli yas imla urgaz lli. S tugt n umarg n temghart nnes, ar
izzigiz adân d izaliwn ayelligh ilkem adrar an. Yaf tin yattuy bahra,
ur îzdâr ad sis ighwli.
Irmi Hêmmu,
iggez ed f wayyis, iskus ad iswunfu ddaw udrar lli, ar iswingim [9] s
man tagharast as îzdâr ad issakwez ixef nnes i igider, igh ittyafa ad
dars iggiz nettan. Ar ittirir kra n iwaliwn hênnanin. Ur ikki yat
ayelligh sellan tarwa n igider i tiyt [10] nnes, isawel yan gisen s
babas inna yas "bab asi ifer f imezgan nek ad tesllat i kra n yan
ar fellak ittirir gh ddu udrar ad gh nella." Inker igider yuten s
yan ukuray ilûh tend i udrar. Lligh zrin krâd ussan, igider yagh t
umarg n tarwa nnes, yayel iggiz ed d udrar ar ten isiggil. Yafen Hêmmu
ar as en ukan yakka ad ccin, isala ten krâd ussan ayad, isawel sers
igider inna yas : "Mlad ur izwar ufulki nnek winu, rad k gegh d
idammen d ixsan, ma kid yiwin s ghid ? mad tsiggilt ?" Isawel
Unamir inna yas : "Righ gh dark d dar rebbi ad yyi tsselkemt i
tanirt inu gh wis sa igenwan acku tayri d umarg nnes jdern ul inu".
Ibbi Hêmmu tasa n igider, yini yas ed :
"Rad k
awigh, mac righ gik ad iyyi d zwar tawit sa igezman [11] n tefyyi d
sat tegmamin n ughanim [12] ttekarnin s idamen ad gisn cettagh ar
ssagh ar wis sa igenwan." Ibid Hêmmu ar iswingim gh wawal n
igider, ar ismuqul gh wayyis nnes. Ur en îzri amer ad as ighers nettan
nit. Yukez wayyis aswingem n bab nnes, izzewur yini yas ed : "ghers
yyi a bab inu, fekigh ak ixef inu." Ighers i wayyis, imettâwen gh
walen nes, isker ghaylli sas inna igider. Lligh telkem tizi n umuddu,
yasi d Hêmmu tiremt n igider, yilin fellas ghwlin d igenwan. Ad ukan
lkemen yan ignna, ifek as Hêmmu yan ugzzum n tefyyi d yat tegmamt
ughanim n idamen. ghikan ayelligh lkemen wi sa igenwan, lligh ira
Hêmmu ad as ifek agzzum lli igguran idêr as ed ; ur sul dars mad as
yakka. Ibbi d yan n ugzzum n tfeyyi gh ufus nes. Llight icca igider
yaf ten tga tin ufgan. Ar ittini d ixef nes isd ad as rzêmgh ad ig
tisint d waman ur ta ilkem akal s llighd ikwti afulki lli isker gh
tarwa nnes. Izayd igider ar ittaylal ayelligh t isselkem i wis sa
igenwan, iserst gh iggi n ughbalu n tiwiwin [13] yurri d nettan.
Ibid Hêmmu ilûh îzri, ar
ismuqul ayelli jju ur îzri gh waddagn d tezegzut. Icc ayelli mu îzdâr
n ugumu, isu aman, ighli s iggi n yan waddag iffer gis idûf tiwiwin
llin ittagmen aman. Ikka ukan imik s en îzra yat twayya ar tetkur
abuqal [14] s waman gh tama n ughbalu [15].
Iggiz ed Hêmmu
isawl dids, issen is ed tanirt ad igan lallas. Ur tessin twayya lli
ayelligh as n ilûh talxatemt gh ubuqal. Lligh rad dids ingara, inna
yas : "awi abuqal ad ar tigmmi, tffit gis aman ar den gis yagur ma
idrusn, tefk t gis i lallam ad tsu". Teddu twayya tesker ayelli
sas inna Hêmmu, ghiklli têzra tanirt talxatemt gh waman takwez tt ;
tssen is ed argaz nnes as tid ilkemen. Teddu tini i twayya ad tid
tssentel ar kigh tid tsekcem i tgemmi sellagh t îzra yan. Tesker
twayya ayelli sas tenna lallas, tawi taserdunt, teg as ed ikeccudên,
teg d Hêmmu ddaw nnesen, tsekcem t ar agunes n tgemmi, tgher i lallas.
Inmigar Hêmmu d tanirt, ar temsudunen. Imik had yan wazzan mezzîn ar
en ittazal isaqsa mas mad yeg urgaz an tt ikwebbelen. Nettan ad as ed
iruren : "Nekkin ad yegan babak, a yiwi". Ggawern, ar sawalen,
tini yas tannirt mas tummer f umuddu yad isker, tsker s ayelli yera,
tsres as ed ayelli yera, mac tagara, tenna yas mas ed yeqqan ad as
ifek awal ur saren ittaggwa ddaw ûzru illan gh tghemmirt n tgemmi,
acku yuggwan s wakal.
Zrin ussan d
yirn d isggwasen, ittu gisen Hêmmu ixef nnes ittu akal d mad gisen. Ya
wass, yûden Hêmmu, yagwi ad icc, yagwi ad isu, ur issen mad t yaghen.
Imik s ed ikwti mas lli tid issenkern, ikwtid ula tammara lli fellas
tut ayelligh iga argaz. Yiri ad issen is sul tdder neghd is temmut ? S
llighd tdêr gh ixef nnes tâzrut lli f as tsawl temghart nnes. Ibid ar
iswingim, isd ad ighama f wawal lli yas ifka, ighama gh tgûdi d umarg
n mas, neghd ad t îrz [16]. Ur ikki yat, isker icenbi lli, yasi
tâzrut, ar en ittagga s wakal. Yannin mas, gh tuzûmt n usarag, tûmz
ukan izimr ar tqqel s mad as as iqqersen. Issen Hêmmu is ed ass n
tefaska ad ilekmen. Ur issen mar ad isker, tagara ilûh ed ixef nnes,
iseghuyyid : "Hayyin darm a yim, ur kem dari izwar yan !..."
Ifk ed Hêmmu i yigenwan, ar sers kkaten ijawwan aylligh kullu
tenhattaf tixsi nnes, tefsi zund aman. Ur ed gis ighama amer yat
temqqit n idamen, nettat ad ilkmen akal, tdêr ed f umgêrd n izimmer
lli tûmz mas, tghers as.
[1] village
[2] ange
[3] la lucarne
[4] s’envoler
[5] conditions
[6] être content
[7] cacher
[8] aigle
[9] réfléchir
[10] chanson
[11] morceaux
[12] sept bouts de roseaux
[13] la servante
[14] la cruche
[15] la source
[16] transgresser l’interdit
|